Eksempler på bruk av ordet glans i setninger på svensk.
|
Kan du föreställa dig Babels glans?
Kan du forestille deg Babels prakt?
|
|
|
Tom klarade examen med glans.
Tom besto eksamen med glans.
|
|
|
Den här ringen har mist sin glans.
Denne ringen mistet sin glans.
|
|
|
Jag klarade testet med glans.
Jeg bestod testen med glans.
|
|
|
Golvytan hade en bra glans.
Gulvet hadde en god glans.
|
|
|
Religionen var i sin glans på den tiden.
Religionen var på sitt høydepunkt på den tiden.
|
|
|
Denna ring har förlorat sin glans.
Denne ringen har mistet sin glans.
|
|
|
New Yorks glans är dess museer.
Glimret til New York er museene dens.
|
|
|
Vår katts päls har förlorat sin glans.
Pelsen til katten vår har mistet sin glans.
|
|
|
Yoshkar-Ola är en Mari-stad, du strålar av din glans.
Yoshkar-Ola er en mari-by, du stråler med din storhet.
|
|
|
Aristokraten klamrar sig fast vid sin forna glans.
Aristokraten holder fast ved storheten fra sin fortid.
|
|
|
Att sätta ett nytt rekord gav glans åt hans namn.
Å sette en ny rekord ga glans til navnet hans.
|
|
|
Om du inte håller besticken polerade, kommer de att tappa sin glans.
Hvis du ikke holder sølvtøyet polert, vil det miste glansen.
|
|
|
Lite i taget klarnade himlen. Solen kom ut i full glans och havet blev lugnt som en sjö.
Litt etter litt klarte himmelen å lette. Sola kom ut i full prakt og havet ble så rolig som en innsjø.
|
|
|
Storslagenhet och gallanteri har aldrig visat sig med mer glans i Frankrike än under de sista åren av Henrik den andres regering.
Storhet og gallanteri har aldri fremstått med mer glans i Frankrike enn i de siste årene av Henrik den Andens regjering.
|
|
|
Slutligen leder profetiorna till den förlorade glansen i och över Guds folk.
Til slutt fører profetiene til den tapte æren over Guds folk.
|
|
|
Jag har blivit försiktig med glansen i dina ögon som visar sig när du har fått en ny besatthet.
Jeg har blitt skeptisk til glinsen i øyet ditt som viser seg når du har utviklet en ny besettelse.
|
|
| Genast for en skiftning över vattnet, och stillheten miste sin glans, men djupnade. | |
| Vattnet blänkte fridsamt; den molnfria himlen välvde sin välsignade oändlighet i obefläckad glans; själva dimman över Essexmaderna var som en skir och strålande vävnad som hängde ned från de skogklädda höjderna inåt land och svepte de flacka stränderna i genomskinliga veck. | |