Eksempler på bruk av ordet ledsen i setninger på svensk.
|
Under kvällen har jag varit ledsen eftersom jag ätit ansjovis. På morgonen peppade doktorn mig; varför skulle jag vara ledsen? Efter allt var det jag som åt ansjovisen, och inte ansjovisen som åt mig.
I løpet av kvelden har jeg vært trist mens jeg har spist ansjos. Om morgenen gledet legen meg opp; hvorfor måtte jeg være trist? Tross alt var det jeg som spiste ansjosen, og ikke ansjosen som spiste meg.
|
|
|
När jag är ledsen slutar jag vara ledsen och börjar istället vara fantastisk.
Når jeg er trist, slutter jeg å være trist og begynner i stedet å være fantastisk.
|
|
|
Jag kan inte säga till fru Lynde att jag är ledsen för att jag sa de där sakerna till henne. Hur kan jag? Jag är inte ledsen.
Jeg kan ikke si til fru Lynde at jeg er lei meg for at jeg sa de tingene til henne. Hvordan kan jeg? Jeg er ikke lei meg.
|
|
|
Tom var ledsen när han upptäckte att Mary var en guldgrävare och Mary var ledsen när hon upptäckte att Tom var fattig.
Tom ble trist da han oppdaget at Mary var en gullgraver, og Mary ble trist da hun oppdaget at Tom var fattig.
|
|
|
Jag är så ledsen.
Jeg er så lei meg.
|
|
|
Jag är ledsen att se Tom gå.
Jeg er lei meg for å se Tom dra.
|
|
|
Jag var ledsen.
Jeg var lei meg.
|
|
|
Hej, jag sa att jag var ledsen.
Hei, jeg sa jeg var lei meg.
|
|
|
Jag är ledsen?
Jeg beklager?
|
|
|
Var du ledsen när Tom dog?
Var du trist da Tom døde?
|
|
|
Jag är ledsen att jag sa det.
Jeg beklager at jeg sa det til deg.
|
|
|
Jag är ledsen för det.
Jeg beklager det.
|
|
|
Jag är ledsen, men du har fel.
Beklager, men du tar feil.
|
|
|
Jag är ledsen, men jag går hem.
Jeg beklager, men jeg går hjem.
|
|
|
Jag är ledsen att jag sa så.
Jeg er lei for at jeg sa det.
|
|
|
Jag är ledsen att se dig gå.
Jeg er trist for å se deg dra.
|
|
|
Jag sa att jag var ledsen.
Jeg sa at jeg var trist.
|
|
|
Det här gör mig ledsen.
Dette gjør meg trist.
|
|