seto på svensk

Eksempler på seto

• Saltó sobre el seto.
• Han hoppade över häcken.

• Tom saltó sobre el seto.
• Tom hoppade över häcken.

• ¿Cuánto mide el Puente Seto?
• Hur lång är Seto-bron?

• Hablando de Nagoya, ¿has estado alguna vez en Seto?
• När vi pratar om Nagoya, har du någonsin varit i Seto?

• El gato se deslizó sigilosamente debajo del seto.
• Katten smög sig under häcken.

• La pelota voló sobre el seto porque David la golpeó demasiado fuerte.
• Bollen flög över häcken eftersom David slog den för hårt.

• El gatito negro saltó para evitar el charco y pasó por debajo del seto vecino.
• Den svarta kattungen hoppade för att undvika pölen, och passerade under den angränsande häcken.

• La hierba se dejó larga y llena de malas hierbas en el camino de pizarra, y muy a menudo él no cortaba la hierba del otro lado del seto junto a la carretera en absoluto.
• Gräset lämnades långt och ogräsigt på gångvägen, och väldigt ofta klippte han inte gräset på den andra sidan häcken vid vägen alls.

• No había nada tan notable en eso; ni a Alice le pareció tan extraño oír al Conejo decir para sí mismo: "¡Oh querido! ¡Oh querido! ¡Voy a llegar demasiado tarde!" (cuando lo pensó después, le ocurrió que debería haberse sorprendido por esto, pero en ese momento todo le pareció bastante natural;) pero cuando el Conejo realmente sacó un reloj de su bolsillo del chaleco, y lo miró, y luego se apresuró, Alice se levantó de un salto, pues le pasó por la mente que nunca antes había visto un conejo con un bolsillo de chaleco, o un reloj para sacar de él, y, ardiente de curiosidad, corrió a través del campo tras él, y llegó justo a tiempo para verlo meterse en un gran agujero de conejo bajo el seto.
• Det fanns ingenting så väldigt anmärkningsvärt i det; inte heller tyckte Alice att det var så mycket att höra Kaninen säga till sig själv, "Åh kära! Åh kära! Jag ska bli för sen!" (när hon tänkte på det efteråt, slog det henne att hon borde ha förundrats över detta, men för stunden verkade allt ganska naturligt;) men när Kaninen faktiskt tog ut en klocka ur sin västficka, och tittade på den, och sedan skyndade vidare, ställde Alice sig på fötter, för det slog henne att hon aldrig tidigare hade sett en kanin med varken en västficka eller en klocka att ta ut ur den, och, brinnande av nyfikenhet, sprang hon över fältet efter den, och kom precis i tid för att se den hoppa ner i ett stort kaninhål under häcken.