Eksempler på bruk av ordet borg i setninger på svensk.
|
Vi är Borg.
Vi er Borg.
|
|
|
Mitt hem är min borg.
Min hjem er mitt slott.
|
|
|
En mans hem är hans borg.
En manns hjem er hans slott.
|
|
|
Prinsessan bor i en stor borg.
Prinsessen bor i et stort slott.
|
|
|
Tom har inte råd med borgen.
Tom har ikke råd til kausjon.
|
|
|
Tom är fortfarande ute på borgen.
Tom forblir ute på kausjon.
|
|
|
Tom ordnar med borgen.
Tom ordner kausjon.
|
|
|
Tom är för närvarande fri på borgen.
Tom er for øyeblikket fri på kausjon.
|
|
|
Fadil släpptes mot borgen.
Fadil ble løslatt mot kausjon.
|
|
|
Tom fick avslag på borgen.
Tom fikk ikke kausjon.
|
|
|
Jag har redan betalat din borgen.
Jeg har allerede betalt kausjonen din.
|
|
|
Tom har blivit frisläppt mot borgen.
Tom har blitt løslatt mot kausjon.
|
|
|
Försvaret har begärt borgen.
Forsvaret har bedt om kausjon.
|
|
|
Dan betalade borgen för Matt och Linda.
Dan hentet Matt og Linda ut av fengsel.
|
|
|
Tom gick i borgen för sin sons billån.
Tom gikk god for sønnens billån.
|
|
|
Domaren nekar mig borgen utan anledning.
Dommeren nektet meg kausjon uten grunn.
|
|
|
Tom sitter fast i fängelset eftersom han inte har råd med borgen.
Tom sitter fast i fengsel fordi han ikke har råd til kausjon.
|
|
|
Om du inte kan betala borgen, måste du stanna i fängelset.
Hvis du ikke kan betale kausjon, må du bli i fengsel.
|
|
|
Mary betalade borgen för Tom efter att han hamnat i bråk på baren.
Mary betalte kausjonen for Tom etter at han havnet i en slåsskamp på baren.
|
|
| Man kan tala om: staden där katedralen (kyrkan) utgjort centrum; hantverkare och köpmän fick i början sin utkomst genom den efterfrågan kyrkans folk skapade. staden där en borg, ett slott utgjort centrum; i många medeltidsstäder låg staden nedanför borgen, som var belägen i förnäm avskildhet på en höjd. I andra städer t.ex. under barockens tidevarv, utgjorde slottet centrum i staden; mot det inriktades hela gatunätet. den anlagda staden; du möter den inte enbart i antikens värld, t.ex. i de grekiska kolonistäderna på Sicilien. Till denna typ kan också räknas den socialistiska staden, t.ex. Miljutin i Sovjetunionen, med dess konsekventa uppdelning i områden för produktion, administration och bostäder och med stora grönområden, som skiljer industrierna från bostadsregionen. I Sverige möter du dessa anlagda städer i t.ex. Borås, Kristianstad, Kalmar, Karlskrona, Kiruna och i en ort som Domnarvet. handelsstaden; dess ekonomiska liv är baserat på fjärrhandeln, dess centrala byggnader är rådhuset och storföretagarnas palatsliknande bostäder. Amsterdams centrum är i våra dagar ett exempel på denna 1600-talets borgerliga patricierstad. industristaden; ibland uppstod den med en gammal handels- eller kyrkostad som centrum, ibland är den helt och hållet en skapelse av 1800-talet. universitetsstaden; i några fall utgör universitetet och studenterna fortfarande stadens ekonomiska grundval, i andra fall har en senare industristad vuxit upp kring den lilla universitetsorten, som t.ex. i Lund och Uppsala. garnisonsstaden; i vissa fall har de militära förbandens förläggning blivit av avgörande betydelse, t.ex. i Boden. järnvägsstaden; då Nils Ericsson planlade det svenska stambanenätet på 1850-talet lät han dra järnvägarna genom till stor del obebyggda trakter. | |