claxon på svensk

Eksempler på claxon

• Escuché un claxon sonando.
• Jag hörde ett horn som tutade.

• ¡No aguanto tantos coches tocando el claxon al mismo tiempo!
• Jag kan inte stå ut med så många bilar som tuta samtidigt!

• Usar el claxon por la noche debe evitarse. Por la noche, enciende los faros en su lugar.
• Att använda tutan på natten bör undvikas. På natten, blinka med strålkastarna istället.

• Después de comer la abundante comida y empacar su mochila, Link quería recibir un poco de tranquilidad de sus amigos. "Oye, Zelda, necesito un consejo." "No me digas que ya tienes miedo," frunció el ceño Zelda. "No. Solo quiero un consejo de alguien que ya ha estado en la secundaria, y tú eres la persona más inteligente que conozco." Link sonrió. Zelda soltó una suave risa. "Gracias. Bueno, tú—" "¡Los profesores son tan estrictos que ni siquiera te permiten respirar!" interrumpió el Rey con una sonrisa traviesa. "¿Eh?!" "¡Padre!" exclamó la princesa en tono de reproche. "Lo siento, continúa." "Ahora, Link—" Esta vez fue interrumpida por el claxon del autobús. "Oh, mi autobús debe estar cerca ahora," dijo Link rápidamente, "¡adiós!" "¡Cuidado con la sorpresa de carne picada!" Gwonam parecía haber aparecido de la nada. "¡Hey, no te dejes pegar!" añadió el Rey, y ambos se rieron entre dientes. Link se mostró sorprendido y se veía muy molesto por un momento, pero Zelda estaba allí para apoyarlo: "No les prestes atención, Link. No es tan malo. Estoy segura—" "Zelda, no te preocupes. Estaré bien." En un instante, Link regresó a ser el mismo de siempre. "Está bien. Dame un beso de despedida." Sin embargo, Link pensaba diferente sobre esta idea y respondió despectivamente, con crueldad adolescente, "¡De ninguna manera, olvídalo! Renuncié a tu real trasero hace años. ¡Todavía te amo, sin embargo!" añadió como un pensamiento posterior antes de dejar el castillo. "Sí, no sé de qué se preocupa. ¡Voy a estar bien!" pensó con confianza al subirse al autobús.
• Efter att ha ätit den kraftiga måltiden och packat sin skolväska ville Link få lite sista minuten-försäkran från sina vänner. "Hej, Zelda, jag behöver lite råd." "Säg inte att du redan är rädd," fräste Zelda. "Nej. Jag vill bara ha lite råd från någon som redan har varit i gymnasiet, och du är den smartaste personen jag känner!" Link log. Zelda skrattade mjukt. "Tack. Tja, du—" "Lärarna är så stränga att du inte ens får andas!" avbröt kungen med ett elakt leende. "Va?!" "Far!" utropade prinsessan förebrående. "Förlåt, fortsätt." "Nu, Link—" Hon blev avbruten av bussens horn den här gången. "Åh, min buss måste vara här nu," sa Link snabbt, "hejdå!" "Var försiktig med köttfärsrätten!" Gwonam verkade ha hoppat fram från ingenstans. "Hej, se till att du inte blir skjuten!" tillade kungen, och bägge fnissade. Link blev överraskad och såg mycket upprörd ut för ett ögonblick, men Zelda var där för att stödja honom: "Bry dig inte om dem, Link. Det är inte så illa. Jag är säker på att—" "Zelda, oroa dig inte. Jag kommer att klara mig." På ett ögonblick var Link tillbaka till sitt strålande jag. "Alright. Ge mig en avskedskyss." Men Link hade en annan åsikt om denna idé och svarade elakt, med tonårsnabbhet, "Ingen chans, skit på det! Jag gav upp om din kungliga röv för länge sen. Jag älskar dig fortfarande, dock," tillade han som en eftertanke innan han lämnade slottet. "Ja, jag vet inte vad hon oroar sig för. Jag kommer att må bra!" tänkte han självsäkert när han klev på bussen.